Så har partierna röstat i riksdagen 2022–2026

Hur har partierna röstat i riksdagen? Här är hela mandatperioden samlad: 2 571 voteringar sedan valet 2022, varav 2 363 där partierna tydligt gick isär. Se de mest uppmärksammade och mest splittrade besluten, varje partis röstmönster och alla sakområden – neutralt sammanställt ur Sveriges riksdags öppna data, med källa till varje votering.

Senast uppdaterad 19 augusti 2026

Mandatperioden 2022–2026 i siffror

Underlaget är riksdagens egna voteringsdata (huvudvoteringar i sakfrågan) för riksmötena 2022/23–2025/26:

  • 2 571 voteringar totalt sedan valet 2022
  • 2 363 voteringar där minst sex partier tog ställning och partierna inte var eniga – de partiskiljande besluten som sajtens jämförelser bygger på
  • 208 voteringar där partierna i praktiken var eniga eller där få partier tog tydlig ställning
  • 436 propositioner från regeringen och 12 775 motioner från ledamöterna under samma period
  • 426 ledamöter (inklusive ersättare) ligger bakom rösterna

Uppmärksammade beslut – så röstade partierna

8 beslut från mandatperioden som blivit kända under egna namn i nyhetsrapporteringen. Klicka för att se varje partis röst, med länk till voteringen på riksdagen.se:

De mest splittrade voteringarna

Besluten där partierna röstade mest olika (störst spridning mellan Ja, Nej och Avstår först):

Partiernas röstmönster

Varje partis röstande över hela mandatperioden. Partisammanhållning = hur ofta partiets ledamöter röstar som partilinjen; närvaro = andel voteringar där ledamöterna deltog. Klicka på ett parti för hela genomgången:

Vad är en votering?

När riksdagens ledamöter inte är överens avgörs ett ärende genom omröstning i kammaren – en votering. Varje ledamot röstar Ja, Nej eller Avstår (eller är frånvarande). Det kammaren röstar om är utskottets förslag till beslut: regeringens propositioner och ledamöternas motioner bereds först i ett av riksdagens utskott, som lämnar ett betänkande med förslag – och det är punkterna i betänkandet som går till votering.

Huvudvotering i sakfrågan – det vi räknar

Samma ärende kan ha flera omröstningar: förberedande voteringar ställer först olika motförslag mot varandra, innan huvudvoteringen avgör själva sakfrågan. Alla siffror på den här sajten bygger på huvudvoteringar i sakfrågan – de omröstningar som faktiskt avgör riksdagens beslut. Det gör siffrorna jämförbara mellan partier och över tid, och varje fråga länkar till voteringen på riksdagen.se så att du kan kontrollera själv.

Så läser du utfallet

Ett partis hållning i en votering är hur dess ledamöter faktiskt röstade – ingen tolkning. En reservation betyder att partiet i utskottet lämnat ett eget, avvikande förslag: det tydligaste tecknet på att partiet driver en annan linje. Att avstå är ofta också ett ställningstagande, till exempel när ett parti stöder delar av ett förslag eller vill se ett tredje alternativ. Att enskilda ledamöter är frånvarande är däremot normalt – riksdagen använder kvittning, där frånvarande ledamöter från olika sidor tar ut varandra – och tolkas inte som en åsikt.

Utforska per sakområde

Voteringarna sorterade efter riksdagens utskott. Varje sakområde listar besluten med störst skiljelinjer:

Vanliga frågor

Hur har partierna röstat i riksdagen sedan valet 2022?
Riksdagen har hållit 2 571 voteringar (huvudvoteringar i sakfrågan) sedan valet 2022, och i 2 363 av dem gick partierna tydligt isär. På den här sidan ser du de mest uppmärksammade och mest splittrade besluten – och via sakområdena hittar du hur alla åtta riksdagspartier röstat i enskilda frågor, med källa till riksdagen.se.
Hur röstade partierna i de mest omtalade besluten?
Se listan över uppmärksammade beslut ovan – till exempel ny kärnkraft, visitationszoner (säkerhetszoner), sänkt reduktionsplikt för bensin och diesel. Varje sida visar exakt hur de åtta riksdagspartierna röstade (Ja/Nej/Avstår), vilka som reserverade sig och länkar till voteringen hos Sveriges riksdag.
Vad är en votering i riksdagen?
En omröstning i riksdagens kammare. När ledamöterna inte är överens om utskottets förslag till beslut röstar varje ledamot Ja, Nej eller Avstår – resultatet avgör riksdagens beslut. Sajten räknar huvudvoteringar i sakfrågan, de omröstningar som slutligt avgör besluten.
Röstar riksdagsledamöterna alltid som sitt parti?
Nästan alltid. Partisammanhållningen bland riksdagspartierna 2022–2026 ligger mellan 95 och 100 procent – enskilda avvikelser förekommer men är ovanliga. Därför beskriver partiernas samlade röster partilinjen väl.
Var kommer uppgifterna ifrån?
Från Sveriges riksdags öppna data (data.riksdagen.se): voteringslistor, betänkanden och ledamotsuppgifter. Uppgifterna uppdateras löpande när riksdagen röstar, och varje beslut på sajten länkar till källan.