Valkompasser 2026 – hela listan: vem står bakom och hur de görs

Minst ett femtontal valkompasser hjälper väljare inför riksdagsvalet den 13 september 2026 – från SVT:s 312 kompasser till små oberoende sajter. Men de är byggda på helt olika sätt, och det påverkar vilket svar du får. Här är en opartisk genomgång: vem som står bakom varje kompass, hur partiernas positioner tas fram och vad forskningen säger om hur mycket du bör lita på resultatet. Uppgifterna är kontrollerade mot kompassernas egna metodsidor (senast 12 augusti 2026). Öppen deklaration: den här sajten gör själv en av kompasserna i listan – den redovisas med samma kritiska mått som alla andra.

Senast uppdaterad 19 augusti 2026

Tre sätt att bygga en valkompass

Nästan allt som skiljer kompasserna åt går tillbaka till en enda fråga: var kommer partiernas svar ifrån? Det finns tre huvudmodeller, alla med för- och nackdelar:

  • Partierna svarar själva (SVT, Aftonbladet, TT-familjen, Altinget med flera): fångar aktuella vallöften och partiernas egen linje – men det är också partiernas självbild, i valrörelsens mest taktiska läge. De stora redaktionerna låter därför oberoende experter granska svaren: Aftonbladet använder SOM-institutet vid Göteborgs universitet, SVT testar frågorna med Indikator Opinion och TT arbetar med statsvetarprofessorn Tommy Möller.
  • En redaktion bestämmer positionerna (flera oberoende sajter): någon läser partiprogram, motioner och uttalanden och sätter partiernas svar själv. Kvaliteten står och faller med vem den personen är – och där skiljer sig öppenheten kraftigt mellan sajterna, se listan nedan.
  • Positionerna räknas fram ur riksdagens voteringar (minDemokrati, Valur och den här sajten): visar vad partierna faktiskt gjort snarare än vad de lovar, och går att kontrollera mot riksdagens protokoll. Baksidan: bara sådant riksdagen redan röstat om syns – nya vallöften och framtidsfrågor fångas inte.

Public service och dagspress

De stora mediekompasserna har mest resurser och mest extern granskning – och i SVT:s fall funktioner ingen annan har, som lokala kompasser och kandidatmatchning:

Oberoende kompasser – störst spännvidd i öppenhet

Vid sidan av medierna finns en växande flora av oberoende valkompasser. Här är skillnaderna som störst: några redovisar metod och upphovsperson öppet, andra varken eller. I bokstavsordning:

Special- och intressekompasser

Flera organisationer gör kompasser för sina egna sakfrågor, ofta byggda på TT:s plattform. Kom ihåg avsändaren: en intresseorganisations kompass mäter partierna mot organisationens agenda, inte mot politiken i stort. (SFS, Funktionsrätt Sverige och HejaOlika publicerar också partijämförelser – men det är enkätredovisningar, inte kompasser du gör själv.)

Så granskar du en valkompass

Att en sajt rankar högt på Google är ingen garanti för en seriös avsändare. Inför EU-valet 2024 avslöjade journalister att sajten valkompass.eu – som utgav sig för att vara ett neutralt initiativ för ökat valdeltagande – i hemlighet drevs av partiet Alternativ för Sverige; den låg då tvåa i Googles resultat, före Aftonbladets kompass. Samma vår visade det sig att nyhetssajten Bulletins valkompass skapats av Medborgerlig Samlings partiledare utan att det framgick. Valforskaren Henrik Ekengren Oscarsson har kallat fenomenet "svart propaganda". Domäner byter dessutom ägare: valkompassen.nu, tidigare en aktiv kompass, är i dag en utgången domän under auktion – och valkompass.se ägs av Piratpartiet. Källkritikbyråns arbetssätt fungerar som checklista:

  • Finns en avsändare? Leta efter en om-sida som namnger person eller organisation. Saknas den – var extra skeptisk.
  • Vem satte partiernas positioner? Svarade partierna själva, granskade oberoende experter svaren, eller bestämde en enskild redaktion dem? Metodsidan ska kunna svara.
  • Kolla domänen: en whois-sökning visar när domänen registrerades och ibland av vem – det var så både valkompass.com (2022) och valkompass.eu (2024) spårades.
  • Går resultatet att kontrollera? Kompasser som länkar till sina källor (partiprogram, voteringar) kan du granska själv; kompasser utan källor kräver blind tillit.
  • Hög placering i sökresultaten är inte en kvalitetsstämpel – den dolda AFS-kompassen rankade tvåa.

Vilken valkompass är bäst 2026?

Det finns inget objektivt svar – kompasserna mäter olika saker. SOM-institutets råd är tydligt: se inte resultatet som en röstrekommendation; kompasser täcker inte alla sakfrågor och väger inte in sådant som förtroende för partiföreträdare. SVT säger detsamma om sin egen: "Det är inte en röstrekommendation … det är inte ett vetenskapligt test." Forskning vid Stockholms universitet visar samtidigt att kompassresultat sällan får väljare att byta parti – de förstärker mest det man redan lutar åt, och gör störst nytta för osäkra väljare, som också påverkas mest av resultatet. Användningen är enorm: 57 procent av svenskarna gjorde någon valkompass under EU-valåret 2024, bland 16–24-åringar över 70 procent. Ett praktiskt råd som utnyttjar att metoderna skiljer sig: gör en stor mediekompass (partiernas egna svar, expertgranskade) och en voteringsbaserad (partiernas faktiska agerande) – och jämför. Pekar de åt samma håll vet du mer än av någon enskild kompass; skiljer de sig åt är det värt att ta reda på varför.

Källor

Genomgången bygger på kompassernas egna om- och metodsidor (hämtade 12 augusti 2026) samt:

Vanliga frågor

Vilken är den bästa valkompassen 2026?
Ingen är objektivt bäst – de bygger på olika metoder och mäter olika saker. De stora mediekompasserna (SVT, Aftonbladet, TT:s hos DN/SvD/TV4/Expressen) har mest extern granskning; voteringsbaserade kompasser visar partiernas faktiska agerande i riksdagen. Bästa strategin är att göra två–tre med olika metod och jämföra resultaten.
Kan man lita på valkompasser?
De etablerade kompasserna är seriöst byggda men ska inte läsas som röstrekommendationer – de täcker inte alla frågor och väger inte in exempelvis förtroende för partiföreträdare. Kontrollera alltid vem som står bakom: inför EU-valet 2024 avslöjades en till synes neutral valkompass som i hemlighet drevs av ett politiskt parti.
Hur många frågor har valkompasserna 2026?
Från 10 (Expressens Snabbkompass) till omkring 70 (Opinionsvalets fördjupning). SVT har 35, Aftonbladet 30, TT:s fullversion cirka 55, DN:s Valkompassen Ung 13 och de flesta oberoende kompasser 15–24.
Vilka valkompasser bygger på hur partierna faktiskt röstat?
Tre stycken 2026: minDemokrati, Valur och den här sajtens kompass räknar fram partiernas positioner ur riksdagens voteringar i stället för partiernas egna enkätsvar. Metoden visar vad partierna gjort snarare än vad de lovar – men fångar bara frågor som riksdagen redan röstat om.
Är valkompasser anonyma?
De flesta kräver inget konto och sparar inte dina svar – SVT sparar dem till exempel bara i din egen webbläsare. Men deklarationerna skiljer sig i detalj, så kontrollera respektive sajts egen integritetsinformation.
När lanserades valkompasserna 2026?
TT:s i april, DN:s Valkompassen Ung 14 april, Aftonbladets 19 maj, Altingets i maj och SVT:s 10 juni (de 311 lokala kompasserna 23 juni). De flesta oberoende kompasser öppnade under våren och försommaren 2026.